Semesterregeringen Axel Phersson-Bramstorp

Vad ska vi kalla regeringen Löfvén?

På onsdagen tillkännagav statsminister Stefan Löfvén att han utlyser ett extraval den 22 mars 2015. Detta med anledningen av att regeringens budget föll i riksdagen.

Sverige går i genom en sällan tidigare skådad regeringskris och med det nu utlysta extravalet är det mycket som är oklart kring hur Sverige kommer regeras de närmaste åren. Regeringen Stefan Löfvén tillträdde efter valet i september tidigare i år och är en koaltionsregering i minoritet mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Regeringen lyckades inte få tillräckligt mycket stöd i riksdagen för sin budget och istället var det oppositionens budget som vann, genom att Sverigedemokraterna valde att rösta på Alliansens budgetalternativ.

Detta gjorde att Stefan Löfvén på onsdagen utlyste ett historiskt extraval som kommer att hållas den 22 mars 2015. Förhoppningen är att mandatfördelningen ska ändras så att landet går att regera – eller att valet öppnar upp den för tillfället mycket låsta blockpolitiken.

Få kortlivade regeringar i Sverige

Det finns givetvis en risk att regeringen Stefan Löfvén avgår efter valet i mars och skulle då bli den överlägset mest kortlivade socialdemokratiska regeringen någonsin. Socialdemokraterna har en lång tradition av regeringsinnehav och en lång tradition av partiledare och statsministrar som sitter länge på sin post. De senaste åren har detta dock ändrats och efter Mona Sahlins avgång blev Håkan Juholt kortvarig på posten som partiordförande och nu finns det en möjlighet att Stefan Löfvén inte ens blir ettårig på posten som statsminister.

Frågan är dock vad vi ska ge för namn på regeringen Löfvén i händelse av att han avgår? Kortlivade regeringar brukar bli ihågkomna med särskilda namn efteråt. Vi minns till exempel den så kallade “Semesterregeringen” under ledning av Bondepartiets Axel Pehrsson-Bramstorp. Regeringen, som ni ser på bilden ovan, tillträdde den 19 juni 1936 och avgick redan 28 september samma år. Regeringen efterträdde regeringen Per-Albin Hansson, som avgick i juni, men blev sedan efterträdda av samma socialdemokratiska ledning. Regeringen har alltså i efterhand blivit känd som semesterregeringen, dels för att den regerade under semestertider, men också därför att den tog få beslut eller politiska initiativ under tiden.

En annan kortlivad regering var Ola Ullsten, som var en ren folkpartistisk regering, som tillträdde 18 oktober 1978 och avgick 12 oktober 1979. Regeringen efterträdde Torbjörn Fälldins centerpartistiska regering, som föll samman på grund av kärnkraftsfrågan. Ola Ullsten ledde en regering med ett mycket litet stöd i riksdagen som mest var en övergångsregering mellan två centerpartistiska regeringar, som åter hittade stabilitet efter valet 1979.

Hade Stefan Löfvén avgått redan igår hade hans regering blivit den som regerat kortast tid någonsin i Sverige. Då hade kanske “Höstlovsregeringen” eller rent av “Weekendregeringen” varit ett passande smeknamn i efternamn. Blir det en avgång i mars kommer Löfvén sitta ungefär lika lång tid som många svenskar spenderar sitt vinterhalvår i Thailand. Därför lanserar vi det tidsenliga förslaget “Thailandssemesterregeringen”.

This entry was posted in Sverige.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *